Superblodmåne 2019

Superblodmåne 21 januari 2019

Det är några dagar kvar men vi har en väldigt häftig händelse på gång. Morgonen den 21 januari kan vara värd att planera in redan nu. Det är en total månförmörkelse och Supermåne samtidigt, en Superblodmåne helt enkelt!

Läs vidare så förklarar vi vad det innebär och hur man bäst fångar händelsen på bild.

Superblodmåne 2019

En bildserie med Superblodmåne från september 2015 taget av Jörgen Tannerstedt. På morgonen den 21 januari 2019 kommer månen att på samma sätt som 2015, gå ner under horisonten precis när den är på väg ut ur penumbran. Det är månens låga position nere vid horisonten som ger den gula färgen på bilderna i slutet av serien.

Hålltider

Den totala månförmörkelsen inträffar under morgontimmarna måndagen den 21 januari 2019. Tiderna nedan är baserade på Kalmar som plats och det kan variera någon enstaka minut beroende på var i landet man befinner sig.

  • Kl 03:35 börjar månen förmörkas och gå in i penumbran. Månen är då i ett västsydvästligt läge.
  • Kl 04:33 börjar månen att gå in i umbran
  • Kl 05:41 är hela månen inne i umbran och vi har en total månförmörkelse
  • Kl 06:12 är vi mitt i förmörkelsen! Månen är nu något förbi ett västligt läge och ca 15 grader över horisonten
  • Kl 06:43 börjar månen komma ut ur umbran
  • Kl 07:50 börjar månen komma ut ur penumbran
  • Kl 08:10 soluppgång.
  • Månen går ner 08:41 och kommer att vara under horisonten innan den helt är ute ur penumbran 08:48 (gäller södra Sverige, se nedan)

Under denna förmörkelse kommer det vara bättre ju längre norrut man befinner sig. I norra delen av vårt land kommer man kunna se hela förloppet medan i söder kommer månen att hinna gå ner under horisonten innan den helt har kommit ut ur skuggan.

Till exempel, månen kommer helt ur jordskuggan vid 08:48 och i Kiruna kommer solen gå upp 09:43 och månen går ner först vid kl 10:09 denna dag. Klart fördelaktigt med mörkare himmel samt att hela passagen kan ses.

För att se mer exakta tider och för den plats du befinner dig rekommenderar vi denna webbplats.

Superblodmåne 2019

En illustration av hur månens faser kommer att se ut den 21 januari 2019, när månen passerar genom penumbran och umbra.

Super

Ordet “Super” i Superblodmåne syftar på månens storlek. Månens bana runt jorden är elliptisk vilket gör att den ibland befinner sig lite längre från jorden, apogee, och ibland lite närmre, perigee. När månen är i perigee och det faller samman med fullmåne, kallar man denna måne för Supermåne eller Superfullmåne. Det motsatta, när det är fullmåne och månen är i apogee, kallar man för Mikromåne.

När månen är som störst och det är supermåne, är den ca 14% större och ca 30% ljusstarkare än när den är som minst. Detta gör att en supermåne ca 7% större än en “vanlig” fullmåne.

Av erfarenhet så vet vi att man lätt kan få uppfattningen av att det är något gigantiskt som kommer visa sig där på himlen. Men månen kommer i princip vara lika stor som vanligt. Tar man storleken på sin lillfingertopp och sträcker ut armen helt rakt, så har man ungefär hur stor en normal fullmåne är på himlen. Lägger man till 7% på det så får man en lite större måne, men den är fortfarande inte jättestor. Det är snarare den ökade ljusstyrkan man reagerar på vid en Supermåne 😀

Under 2019 kommer vi att ha hela tre stycken Supermånar. Den 21 januari, 19 februari och den 21 mars. Dock är det bara i januari som vi kombinerar det med en total månförmörkelse.

Blod

Ordet “blod” kommer från den röda färg månen får under en total månförmörkelse. Månens bana runt jorden är, förutom att den är elliptisk, även vinklad ett par grader. Detta gör att den ibland hamnar bakom jorden i jordens skugga. Jordskuggan yttre delar kallas penumbra, halvskugga. När månen går in i penumbran börjar den skuggas alltmer och intensiteten i ljuset börja avta successivt.

Mitt bakom jorden har vi en kraftigare skugga, kärnskuggan eller umbra. När månen går in i umbran blir den än svagare i intensitet och färgas röd. När hela månen är inne i umbran är den ljussvag och helt röd till orange i färgen.

Den röda färgen på månen beror på att solljuset olika väglängder bryt olika mycket i jordens atmosfär. De röda våglängderna kan brytas mest, och det är bara det röda ljuset som kommer in i umbran och ger månen dess färg.

Fotografera

Har man aldrig fotograferat månen innan rekommenderar vi att man passar på att öva dagarna innan. Då är månen relativt ljusstark och man kan bilda sig en uppfattning om vilka inställningar som behövs och hur långa exponeringstider man kan ha utan att tappa skärpan och detaljer. Det svåra med en blodmåne och det man inte kan öva på, är att månen tappar i intensitet när den börjar skuggas. Här får man vara med och justera allteftersom förmörkelsen fortgår. Jobba lugnt och metodiskt då man har relativt gott om tid på sig.

Vidvinkel eller tele

Månen mår bra av att fotograferas med teleobjektiv och lite längre brännvidder. Med motsvarande 400-1000 mm fyller man ut bilden väldigt bra och är perfekt om det är detaljer i månen som man är ute efter. Men vill man samtidigt ha med en förgrund i bilden kräver det en del planering med så långa brännvidder. Man behöver i förväg se ut en plats då man måste ha förgrunden långt ifrån sig. Ofta ett par kilometer.

Kortare brännvidder fungerar också bra. Ett 70-200 mm objektiv ger tillräckligt med närhet för att man ska få med bra med detaljer på månens yta. Här är det också lite lättare att planera in en förgrund i bilden. Men det kräver fortfarande att man har ett visst avstånd till förgrund för att få både den och månen i fokus.

Det fungerar även att fotografera månen med vidvinkel och kortare brännvidder. Man förlorar då detaljerna på månens yta men det får man igen genom att lättare skapa en intressant bild med en förgrund som hjälp. Här kan man vara relativt nära sin förgrund utan att få problem med att få allt i fokus.

Inställningar

Det svåra med att fotografera en blodmåne är att månen blir väldigt ljussvag under den totala förmörkelsen. Man kommer behöva justera sin exponering med flera steg. Antingen med mer tid eller högre ISO. Bländaren är oftast lättast om man låter vara samma hela tiden. Vilka inställningar man använder beror på utrustning och man kan göra på flera sätt och uppnå samma mål.

Här är ett exempel på inställning man kan testa. De är baserade på ISO 100 och f/5.6

Fullmånen
1/1000s

Skuggfasen i penumbran
1/500s

Totala månförmörkelsen
4-8s (alt 2s ISO 400)

Detta exemplet är de inställningar som användes för första bilden i artikeln. Den är tagen med ett 70-200mm zoom objektiv med en 2x extender och med en APS-C kamera monterat på en stjärnföljare. Det ger motsvarande 640 mm på en fullformatskamera.

Tänk på att du antagligen kommer få oskärpa om du fotograferar månen med 4-8 sekunders exponeringstid, särskilt med långa brännvidder på ett vanligt fast stativ. Med korta brännvidder kan man ha längre exponeringstider utan problem. Använd en stjärnföljare eller korta ner exponeringstiden genom att höja ISO om du har problem med skärpan. Alternativt kan man använda tex. 2s och ISO 400 eller ännu kortare och vad som passar för din utrustning. Halverar du exponeringstiden får du fördubbla ISO för att hålla kvar samma exponering.

Vill man vara lite extra säker på att man får till exponeringen kan man prova att ta multipla exponeringar, sk bracketing. Där över- resp underexponeringar man med 1-2eV per bild och tar 3-5 bilder per gång med olika exponering. Titta efter AEB eller bracketing i inställningarna för din kamera.

Tänk även på att månen kommer att stå relativt lågt på himlen ju längre tiden går och gryningen närmar sig. Mitt i förmörkelsen vid 06:12 kommer månen vara ungefär 15 grader över horisonten. Så se till att ha relativt fri horisonten åt väster eller att du parerar in månens position med förgrunden.

Nästa blodmåne

Kan du inte vara ute denna gång eller om vädret inte är med oss, så är det bara att sitta still i båten och vänta rätt länge. Nästa gång vi får en total månförmörkelse här i Sverige är den 7 september 2025. Men, tyvärr kommer denna ligga väldigt lågt på himlen och bli väldigt svår att se. Det blir snarare den 31 december 2028 som vi får ser fram emot.

3 Kommentarer
  1. Patrik Brolin
    Patrik Brolin says:

    Fantastisk sida!
    Stort tack för all information ni förmedlar och sammanställer!
    Mycket lärorik sida.
    Jag hoppas ni trycker någon norrskensbok eller astrobok så småningom!

    Svara

Trackbacks & Pingbacks

  1. […] att jag hade satt ett kamerahus på stativet. Jag hade också läst en utmärkt artikel på Norrsken Sverige med instruktioner om hur man gör för att fotografera en månförmörkelse. Artikeln innehåller tips […]

  2. […] mer tekniktips och måninfo hänvisar jag till Norrskens webbartikel om superblodmånen 21 januari, där finns mycket matnyttig […]

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *