Superblodmåne 21 januari 2019

Det är några dagar kvar men vi har en väldigt häftig händelse på gång. Morgonen den 21 januari kan vara värd att planera in redan nu. Det är en total månförmörkelse och Supermåne samtidigt, en Superblodmåne helt enkelt!

Läs vidare så förklarar vi vad det innebär och hur man bäst fångar händelsen på bild.

Superblodmåne 2019

En bildserie med Superblodmåne från september 2015 taget av Jörgen Tannerstedt. På morgonen den 21 januari 2019 kommer månen att på samma sätt som 2015, gå ner under horisonten precis när den är på väg ut ur penumbran. Det är månens låga position nere vid horisonten som ger den gula färgen på bilderna i slutet av serien.

Hålltider

Den totala månförmörkelsen inträffar under morgontimmarna måndagen den 21 januari 2019. Tiderna nedan är baserade på Kalmar som plats och det kan variera någon enstaka minut beroende på var i landet man befinner sig.

  • Kl 03:35 börjar månen förmörkas och gå in i penumbran. Månen är då i ett västsydvästligt läge.
  • Kl 04:33 börjar månen att gå in i umbran
  • Kl 05:41 är hela månen inne i umbran och vi har en total månförmörkelse
  • Kl 06:12 är vi mitt i förmörkelsen! Månen är nu något förbi ett västligt läge och ca 15 grader över horisonten
  • Kl 06:43 börjar månen komma ut ur umbran
  • Kl 07:50 börjar månen komma ut ur penumbran
  • Kl 08:10 soluppgång.
  • Månen går ner 08:41 och kommer att vara under horisonten innan den helt är ute ur penumbran 08:48 (gäller södra Sverige, se nedan)

Under denna förmörkelse kommer det vara bättre ju längre norrut man befinner sig. I norra delen av vårt land kommer man kunna se hela förloppet medan i söder kommer månen att hinna gå ner under horisonten innan den helt har kommit ut ur skuggan.

Till exempel, månen kommer helt ur jordskuggan vid 08:48 och i Kiruna kommer solen gå upp 09:43 och månen går ner först vid kl 10:09 denna dag. Klart fördelaktigt med mörkare himmel samt att hela passagen kan ses.

För att se mer exakta tider och för den plats du befinner dig rekommenderar vi denna webbplats.

Superblodmåne 2019

En illustration av hur månens faser kommer att se ut den 21 januari 2019, när månen passerar genom penumbran och umbra.

Super

Ordet “Super” i Superblodmåne syftar på månens storlek. Månens bana runt jorden är elliptisk vilket gör att den ibland befinner sig lite längre från jorden, apogee, och ibland lite närmre, perigee. När månen är i perigee och det faller samman med fullmåne, kallar man denna måne för Supermåne eller Superfullmåne. Det motsatta, när det är fullmåne och månen är i apogee, kallar man för Mikromåne.

När månen är som störst och det är supermåne, är den ca 14% större och ca 30% ljusstarkare än när den är som minst. Detta gör att en supermåne ca 7% större än en “vanlig” fullmåne.

Av erfarenhet så vet vi att man lätt kan få uppfattningen av att det är något gigantiskt som kommer visa sig där på himlen. Men månen kommer i princip vara lika stor som vanligt. Tar man storleken på sin lillfingertopp och sträcker ut armen helt rakt, så har man ungefär hur stor en normal fullmåne är på himlen. Lägger man till 7% på det så får man en lite större måne, men den är fortfarande inte jättestor. Det är snarare den ökade ljusstyrkan man reagerar på vid en Supermåne 😀

Under 2019 kommer vi att ha hela tre stycken Supermånar. Den 21 januari, 19 februari och den 21 mars. Dock är det bara i januari som vi kombinerar det med en total månförmörkelse.

Blod

Ordet “blod” kommer från den röda färg månen får under en total månförmörkelse. Månens bana runt jorden är, förutom att den är elliptisk, även vinklad ett par grader. Detta gör att den ibland hamnar bakom jorden i jordens skugga. Jordskuggan yttre delar kallas penumbra, halvskugga. När månen går in i penumbran börjar den skuggas alltmer och intensiteten i ljuset börja avta successivt.

Mitt bakom jorden har vi en kraftigare skugga, kärnskuggan eller umbra. När månen går in i umbran blir den än svagare i intensitet och färgas röd. När hela månen är inne i umbran är den ljussvag och helt röd till orange i färgen.

Den röda färgen på månen beror på att solljuset olika väglängder bryt olika mycket i jordens atmosfär. De röda våglängderna kan brytas mest, och det är bara det röda ljuset som kommer in i umbran och ger månen dess färg.

Fotografera

Har man aldrig fotograferat månen innan rekommenderar vi att man passar på att öva dagarna innan. Då är månen relativt ljusstark och man kan bilda sig en uppfattning om vilka inställningar som behövs och hur långa exponeringstider man kan ha utan att tappa skärpan och detaljer. Det svåra med en blodmåne och det man inte kan öva på, är att månen tappar i intensitet när den börjar skuggas. Här får man vara med och justera allteftersom förmörkelsen fortgår. Jobba lugnt och metodiskt då man har relativt gott om tid på sig.

Vidvinkel eller tele

Månen mår bra av att fotograferas med teleobjektiv och lite längre brännvidder. Med motsvarande 400-1000 mm fyller man ut bilden väldigt bra och är perfekt om det är detaljer i månen som man är ute efter. Men vill man samtidigt ha med en förgrund i bilden kräver det en del planering med så långa brännvidder. Man behöver i förväg se ut en plats då man måste ha förgrunden långt ifrån sig. Ofta ett par kilometer.

Kortare brännvidder fungerar också bra. Ett 70-200 mm objektiv ger tillräckligt med närhet för att man ska få med bra med detaljer på månens yta. Här är det också lite lättare att planera in en förgrund i bilden. Men det kräver fortfarande att man har ett visst avstånd till förgrund för att få både den och månen i fokus.

Det fungerar även att fotografera månen med vidvinkel och kortare brännvidder. Man förlorar då detaljerna på månens yta men det får man igen genom att lättare skapa en intressant bild med en förgrund som hjälp. Här kan man vara relativt nära sin förgrund utan att få problem med att få allt i fokus.

Inställningar

Det svåra med att fotografera en blodmåne är att månen blir väldigt ljussvag under den totala förmörkelsen. Man kommer behöva justera sin exponering med flera steg. Antingen med mer tid eller högre ISO. Bländaren är oftast lättast om man låter vara samma hela tiden. Vilka inställningar man använder beror på utrustning och man kan göra på flera sätt och uppnå samma mål.

Här är ett exempel på inställning man kan testa. De är baserade på ISO 100 och f/5.6

Fullmånen
1/1000s

Skuggfasen i penumbran
1/500s

Totala månförmörkelsen
4-8s (alt 2s ISO 400)

Detta exemplet är de inställningar som användes för första bilden i artikeln. Den är tagen med ett 70-200mm zoom objektiv med en 2x extender och med en APS-C kamera monterat på en stjärnföljare. Det ger motsvarande 640 mm på en fullformatskamera.

Tänk på att du antagligen kommer få oskärpa om du fotograferar månen med 4-8 sekunders exponeringstid, särskilt med långa brännvidder på ett vanligt fast stativ. Med korta brännvidder kan man ha längre exponeringstider utan problem. Använd en stjärnföljare eller korta ner exponeringstiden genom att höja ISO om du har problem med skärpan. Alternativt kan man använda tex. 2s och ISO 400 eller ännu kortare och vad som passar för din utrustning. Halverar du exponeringstiden får du fördubbla ISO för att hålla kvar samma exponering.

Vill man vara lite extra säker på att man får till exponeringen kan man prova att ta multipla exponeringar, sk bracketing. Där över- resp underexponeringar man med 1-2eV per bild och tar 3-5 bilder per gång med olika exponering. Titta efter AEB eller bracketing i inställningarna för din kamera.

Tänk även på att månen kommer att stå relativt lågt på himlen ju längre tiden går och gryningen närmar sig. Mitt i förmörkelsen vid 06:12 kommer månen vara ungefär 15 grader över horisonten. Så se till att ha relativt fri horisonten åt väster eller att du parerar in månens position med förgrunden.

Nästa blodmåne

Kan du inte vara ute denna gång eller om vädret inte är med oss, så är det bara att sitta still i båten och vänta rätt länge. Nästa gång vi får en total månförmörkelse här i Sverige är den 7 september 2025. Men, tyvärr kommer denna ligga väldigt lågt på himlen och bli väldigt svår att se. Det blir snarare den 31 december 2028 som vi får ser fram emot.

Meteorregn – Kvadrantiderna 2019

Nästa upplaga av meteorregnet Kvadrantiderna är på ingång och peaken för den är beräknad till morgontimmarna natten den 3-4 januari. Kvadrantiderna kan bli väldigt intensivt med många meteorer runt peaken och i år har vi väldigt bra förutsättningar då månen nästan är ny. Nu är det bara upp till molnen hur lyckat det kan bli 😀

 

Kvadrantiderna 2019

 

När ska man titta

Kvadrantiderna finns på himlen mellan den 28 december och 12 januari men och peaken ligger natten mellan den 3e och 4e januari. I år beräknas peaken inträffa mitt i natten runt kl 03:20.

Hur många kan man se

Kvadrantiderna brukar vara väldigt intensivt under under själva peaken och håller sig lite lugnare fram tills dess. Normalt brukar Kvadrantiderna leverera runt 60-200 meteorer per timma under de bästa timmarna och riktigt bra år så är det riktigt intensivt.

Var ska man titta

Det viktigaste är att man har en så mörk himmel som möjligt som är fri från störande ljus från städer och samhällen. Se tex vår artikel på facebook om hur du hittar bra platser.

När man pratar om meteorregn säger man ofta att de har ett ursprung och att man ska titta mot detta, den s.k. radianten. Radianten för Kvadrantiderna ligger i nordöst runt midnatt och något till vänster under Karlavagnen. Se bilden ovan.

Men ska man titta visuellt är det ofta bättre att titta 45-90 grader vid sidan om radianten. Meteorer nära radianten kommer in vinkelrätt mot atmosfären och blir ofta korta och svåra att se. Medan de som kommer in med en flackare vinkel och går mer åt sidan, ofta blir längre och syns tydligare.

Fotografera

Ska man fota kan det bli lite effektfullt att ha med radianten i bild. Annars är det “normala” inställningar på kameran för norrsken och vintergatan som gäller samt att man tar många bilder. Lite tips för inställningar på kameran hittar du här i vår artikel på facebook.

Månen

Vi har en nymåne den 6e januari vilket gör att månen inte alls kommer störa och vi har de bästa förutsättningarna för att kunna se många meteorer i år.

Vad är ett meteorregn

Att det uppstår meteorregn/meteorsvärm på en bestämd dag/dagar som återkommer år efter år, beror på att det ute i rymden finns spår kvar efter en komet som har passerat förbi nära jorden. Dessa spår är små gruskorn och stenar som lossnat från kometen. Kometer har precis som planeterna en egen bana runt solen men de brukar ha ett antal 100 år mellan varven.

Detta gör att när jorden passerar igenom en kometbana, kommer det komma in massor med grus och stenar i vår atmosfär. När atmosfären blir tjockare och tjockare kommer stenarna att hettas upp och till slut brinna upp. Detta gör att vi får  spår i himlen som vi i allmänhet kallar stjärnfall eller mer korrekt, en meteor.

Meteor, meteorit och bolid

Ju större sten som kommer in i atmosfären, desto större spår gör dem. Ibland kan rätt stora stenar komma in som kommer väldigt långt ner i atmosfären och brinner väldigt intensivt och kraftfullt. Dessa brukar man kalla för en bolid. Om en meteor inte hinner brinna upp, utan slår ner här på jorden så kallas det för en meteorit. Ibland kan det röras ihop rätt bra med dessa olika begrepp.

Färger

Fångar man en meteor på bild kan man ofta se att den har olika färger. Den är ofta grön i början där den går in i atmosfären och går sedan över i gula och sist röd färg innan den brinner upp. Vilka färger det blir har att göra med vad meteoren är uppbyggd av samt vilka gaser som hettas upp runt den i atmosfären.

Klä dig varm

Det är januari…. se till att förbereda er med varma kläder med lager på lager… på lager.. och ha ett par extra batterier till kameran. Tänk även på att det tar en stund innan ögonen ställt om för mörkerseende. Håll telefonen i fickan, och sänk intensiteten på skärmen i förväg 😛

Lycka till!

Meteorregn – Geminiderna 2018

Nu har det blivit dags för ett av de större meteorregnen under året, Geminiderna! Gillar man himlafenomen kan det helt klart vara värt att klä sig varmt och gå ut och titta de kommande kvällarna. Geminiderna finns synliga på himlen från den 4 till den 17 december men peaken inträffar alltid efter att Lucia är avklarat någon gång under den 13-14e december.

Vad kommer meteorer och meteorregn ifrån

Att det uppstår meteorregn på en bestämd dag/dagar som återkommer år efter år, beror på att det ute i rymden finns spår kvar efter en komet som har passerat förbi. Dessa spår är små gruskorn och stenar som lossnat från kometen. Kometer har precis som planeterna en egen bana runt solen men de brukar ha ett antal 100 år mellan varven.

Detta gör att när jorden passerar igenom en kometbana, kommer det komma in massor med grus och stenar i vår atmosfär. När atmosfären blir tjockare och tjockare kommer stenarna att hettas upp och till slut brinna upp. Detta gör att vi får  spår i himlen som vi i allmänhet kallar stjärnfall eller mer korrekt, en meteor.

Meteor, meteorit och bolid

Ju större sten som kommer in i atmosfären, desto större spår gör dem. Ibland kan rätt stora stenar komma in som kommer väldigt långt ner i atmosfären och brinner väldigt intensivt och kraftfullt. Dessa brukar man kalla för en bolid. Om en meteor inte hinner brinna upp, utan slår ner här på jorden så kallas det för en meteorit. Ibland kan det röras ihop rätt bra med dessa olika begrepp.

Färger

Fångar man en meteor på bild kan man ofta se att den har olika färger. Den är ofta grön i början där den går in i atmosfären och går sedan över i gula och sist röd färg innan den brinner upp. Vilka färger det blir har att göra med vad meteoren är uppbyggd av samt vilka gaser som hettas upp runt den i atmosfären.

Hur många kan man se

Geminiderna brukar leverera runt 80 meteorer per timma under de bästa timmarna. Men det är inte ovanligt att det blir betydligt bättre än så och att det kommer upp i en bit över 100st/timma.

När ska man titta

Geminiderna har funnits på himlen någon vecka redan nu och kommer att vara kvar ytterligare några dagar. Man brukar säga att mellan den 4 och 17 december bildas det meteorer från Geminiderna, och peaken är någon gång runt den 13-14 december. I år beräknas peaken inträffa under eftermiddagen fredagen den 14e och så fort det mörkar är det lämpligt att vara ute och spana. Men maximumet är ganska brett för Geminiderna och både kvällen/natten 13e och 14e december kommer vara lämpliga att vara ute.

Månen

Månen kommer att vara uppe fram till 22.30 tiden på fredagen och vara belyst till 44%. Detta är inte helt optimalt men samtidigt inte så illa att den förstör allt.

Var ska man titta

Det viktigaste är egentligen att man har en bra himmel som är fri från störande ljus från städer och samhällen. När man pratar om meteorregn säger man ofta att de har ett ursprung och att man ska titta mot detta, den s.k. radianten. Radianten ligger för Geminiderna upp i tvillingarnas stjärnbild. Lättast att hitta den är att utgå ifrån Orions-bälte och följa en linje som går vidare genom den stora gula stjärnan Betelgeuse upp till de rätt ljusstarka stjärnorna Pollux och Castor, se bilden ovan.

Fotografera

Ska man fota kan det bli lite effektfullt att ha med radianten i bild. Då ser det ut som om meteorerna kommer från denna punkt. Ska man titta visuellt är det ofta bättre att titta 45-90 grader vid sidan om radianten. Meteorer nära radianten kommer in vinkelrätt mot atmosfären och blir ofta korta och svåra att se. Medan de som kommer in med en flackare vinkel och går mer åt sidan, ofta blir längre och syns tydligare.

Tvillingarna kommer att vara i ett östligt läge när de går upp vid 18-tiden. Vid klockan 01 när de står som högst på himlen och i ett sydligt läge.

Klä dig varm

Se till att förbereda er med varmt på er, lager på lager… på lager.. och ha ett par extra batterier till kameran. Tänk även på att det tar en stund innan ögonen ställt om för mörkerseende. Håll telefonen i fickan, och sänk intensiteten på skärmen i förväg 😛

Lycka till!

 

 

Meteorregn – Geminiderna 2017

Nu har det blivit dags för ett av de större meteorregnen under året. Nämligen Geminiderna! Gillar man himlafenomen kan det helt klart vara värt att klä sig varmt och gå ut och titta de kommande kvällarna.

Foto: Jörgen Tannerstedt

Vad kommer meteorer och meteorregn ifrån

Att det uppstår meteorregn på en bestämd dag/dagar som återkommer år efter år, beror på att det ute i rymden finns spår kvar efter en komet som har passerat förbi. Dessa spår är små gruskorn och stenar som lossnat från kometen. Kometer har precis som planeterna en egen bana runt solen men de brukar ha ett antal 100 år mellan varven.

Detta gör att när jorden passerar igenom en kometbana, kommer det komma in massor med grus och stenar i vår atmosfär. När atmosfären blir tjockare och tjockare kommer stenarna att hettas upp och till slut brinna upp. Detta gör att vi får  spår i himlen som vi i allmänhet kallar stjärnfall. Ju större sten som kommer in i atmosfären, desto större spår gör dem. Ibland kan rätt stora stenar komma in som kommer väldigt långt ner i atmosfären och brinner väldigt intensivt och kraftfullt. Dessa brukar man kalla för en bolid. Om en meteor inte hinner brinna upp, utan slår ner här på jorden så kallas det för en meteorit. Ibland kan det röras ihop rätt bra med dessa olika begrepp.

Fångar man en meteor på bild kan man ofta se att den har olika färger. Den är ofta grön i början där den går in i atmosfären och går sedan över i gula och sist röd färg innan den brinner upp. Vilka färger det blir har att göra med vad meteoren är uppbyggd av samt vilka gaser som hettas upp runt den i atmosfären.

Hur många kan man se

Geminiderna brukar leverera runt 80 meteorer per timma under peaktimmarna. Men det är inte ovanligt att det blir en bit över 100st/timma.

När ska man titta

Geminiderna har funnits på himlen någon vecka redan nu och kommer att vara kvar ytterligare några dagar. Man brukar säga att mellan den 4 och 17 december bildas det meteorer från Geminiderna, och peaken är någon gång runt den 13-14 december. I år beräknas peaken inträffa under morgontimmarna den 14e och bästa tillfälle med flest meteorer kommer vara natten den 13e till 14e december. Men även natten innan och kvällen efter kommer vara bra tillfällen.

Var ska man titta

Det viktigaste är egentligen att man har en bra himmel som är fri från störande ljus från städer och samhällen. När man pratar om meteorregn säger man ofta att de har ett ursprung och att man ska titta mot detta, den s.k. radianten. Radianten ligger för Geminiderna upp i tvillingarnas stjärnbild. Lättast att hitta den är att utgå ifrån Orions-bälte och följa en linje som går vidare genom den stora gula stjärnan Betelgeuse upp till de rätt ljusstarka stjärnorna Pollux och Castor, se bilden ovan.

Ska man fota kan det bli lite effektfullt att ha med radianten i bild. Då ser det ut som om meteorerna kommer från denna punkt. Ska man titta visuellt är det ofta bättre att titta 45-90 grader vid sidan om radianten. Meteorer nära radianten kommer in väldigt vinkelrätt mot atmosfären och blir korta. Medan de som syns mer åt sidan, ofta blir längre och tydligare pga en flackare vinkel.

Tvillingarna kommer att vara i ett östligt läge när de går upp vid 18-tiden. Vid 01 när de står som högst på himlen och i ett sydligt läge.

Se till att förbereda er med varmt på er, lager på lager… på lager.. och ett par extra batterier till kameran. Tänk även på att det tar en stund innan ögonen ställt om för mörkerseende. Håll telefonen i fickan, och sänk intensiteten på skärmen i förväg 😛

Lycka till!

 

 

Planetkvintett

Många av er har kanske sett detta i tidningen eller på andra webbplatser redan, men här kommer vår presentation detta lite “unika” tillfälle. Just nu har vi möjlighet att se 5 planet på himlen vid ett och samma tillfälle och de ligger mer eller mindre i en snygg linje på himlen. Men det är inte så lätt att se dem…
 

Planetkvintett

Utspridda på himlen…

Planeterna ligger utspridda över ett stor del av himlen med Merkurius nästan i SO och Jupiter längst ut på andra sidan nästan i SV. Detta gör att man antagligen behöver göra ett panorama om man vill fånga alla på en och samma bild eller använda sig av ett fisheye objektiv.
 
Solljuset tar över…
Då både Merkurius och Venus ligger innanför jorden mot solen till, så man måste vänta till skymningen eller gryningen för att kunna se dem. Just nu är det gryningen som gäller men ju längre man väntar, desto ljusare blir det och svårare att urskilja dem på himlen.
 
På bilden har vi markerat ut Merkurius bana runt solen, så att man kan se hur tight den är och hur lite det är som går över horisonten. För att kunna se eller få med Merkurius på bild behöver man tajma in den så snart den går över horisonten innan solen blir för stark.
Man kan se Merkurius redan nu men vi kommer ha lite bättre förutsättningar i början av februari då Merkurius ligger högre upp i sin bana, se nedre delen av bilden.
 
Långt borta…
På bilden är storleken på planeterna förstorade för att man lättare ska se respektive objekt, men storleken på prickarna är i relation till varandra och till hur ljusstarka de är. Ju större prick – ju starkare lyser den på himlen och lättare att se.
 
När det gäller planeterna är Venus lättast att se, då den är det klart ljusstarkaste objektet på himlen. Jupiter är också lätt att se då den är relativt ljusstark. Mars och Saturnus går också rätt lätt att se men är i storlek med många stjärnor och Mars avviker lite med ett litet rött sken. När vi kommer till Merkurius så är den minst av de fem planeterna och just dess närhet till horisonten och solen gör den svårast att se.
 
Välj en bra plats…

Vill ni ge planeterna en chans så måste ni se till att ha fri horisont i sydost för Merkurius låga position, alternativt att ni befinner er på en höjd så att ni kan se “nedåt”. Se till att vara ute redan innan 07 för att fånga Merkurius så snart det går.

I de 2 exemplen på bilden har vi använt Kalmar som exempel och bor ni längre norrut har ni en fördel då solen kommer gå upp senare och ni har mer tid på er och kan lättare fånga Merkurius högre på himlen.

 
Som en bonus kommer vi i början av februari ha månen med i leken och radar upp sig med planeterna. Morgonen den 29/1 och 30/1 ligger månen fint till och ligger i linje mellan Mars och Jupiter.
 
Lycka till!